Fristads hållbarhetschef:
“Det räcker inte att säga att något är hållbart – du måste kunna bevisa det”
När kraven på transparens och hållbarhetsdata ökar snabbt menar Lisa Rosengren, hållbarhetschef och råmaterialchef på Fristads, att textilbranschen måste gå från antaganden till verifierbara fakta. För Fristads handlar hållbarhetsarbetet därför om tredjepartsgranskade data, spårbarhet och materialutveckling som klarar både miljökrav och höga skyddsnivåer.
Text och bild Mia Ulin
2019 blev Fristads först i världen med att lansera en
kollektion med mer hållbara plagg som också hade en EPD – en
tredjepartsgranskad miljövarudeklaration.
Enligt Lisa Rosengren fanns EPD:er inte alls inom
textilbranschen innan dess.
– Vi tyckte att det var viktigt även för textilbranschen att
kunna ha ett tredjepartsgranskat sätt att mäta hur mycket vatten och koldioxid
ett plagg faktiskt släpper ut.
EPD bygger på en standardiserad livscykelanalys där
produktens miljöpåverkan mäts inom en specifik produktkategori. För Lisa
Rosengren är tredjepartsgranskningen avgörande.
– Alla kan ju göra LCA:er. Men om man har den
tredjepartsgranskad och inom en viss produktkategori blir det mer trovärdigt.
Då är det faktiskt inte greenwashing.
För att skapa transparens gör Fristads också jämförelser
mellan traditionella produkter och nya mer hållbara alternativ. Det gör det
möjligt att visa konkret miljöbesparing när kunder byter till nya material och
lösningar.
– Det är det vi faktiskt kan bevisa här i dag.
Scope 3 och ökade krav driver utvecklingen Lisa Rosengren beskriver hur efterfrågan på verifierbara
CO2-data ökar snabbt hos företag som arbetar med Science Based Targets och
scope 3-utsläpp*.
– Då vill man veta: var köper vi in, vad är belastningen på
miljön och kan vi få den tredjepartsgranskade siffran på det inköp vi gör?
EPD:erna mäter inte genomsnitt för branschen, utan data från
Fristads egen leveranskedja. Därför blir transparens och spårbarhet centrala
frågor.
För att kunna ta fram en EPD måste företaget exempelvis veta
vem som levererar kemikalierna till färgningen av tyget och vilken
miljöpåverkan de har.
– Det driver hela Fristads hållbarhetsarbete kopplat till
produkt, att just ta reda på allt detta.
Samtidigt förbereder sig företaget för kommande
EU-lagstiftning kring Digital Product Passport, DPP, där produkter ska kunna
visa upp information via QR-koder.
Fristads har redan genomfört piloter och testat lösningen på
sina skor.
– Vi är redo för detta.
Materialutveckling med högre krav än tidigare En stor del av arbetet handlar om råmaterial och
materialutveckling. Lisa Rosengren beskriver slitstyrka som en av de största
utmaningarna.
När Fristads började utveckla EPD-kollektionerna 2019 var
hennes största oro de mest avancerade skyddsplaggen, multinormkläderna som
används i miljöer med exempelvis ljusbågar och flamskyddskrav.
– Jag visste att det skulle bli svårt att hitta mer hållbara
fibrer.
I dag har företaget tagit fram en multinormkollektion med
högsta certifieringsnivå, högre slitstyrka än tidigare och fler möjliga
tvättar.
– Man kan tvätta plaggen upp till 100 gånger. Då kan man
använda dem längre och då blir fotavtrycket lägre.
Samtidigt har Fristads arbetat med detaljer som
spinnfärgning för att minska vatten- och kemikalieanvändning, återvunnen
polyester i blixtlås och skruvbara metallknappar som kan återanvändas i nya
plagg.
En annan utmaning har varit utvecklingen av mer hållbara
fibrer för avancerade skyddsplagg. Efter många års arbete tillsammans med en
japansk fibertillverkare har Fristads nu fått fram en antimonfri fiber med
återvunnen modakryl.
– Jag har varit på dem i nästan tio år och tjatat på dem.
Resultatet beskriver hon som ett viktigt steg framåt för
branschen.
– The Impossible Made Possible blev faktiskt möjligt.
*Scope 3 är de indirekta utsläpp som ett företag
orsakar utanför den egna verksamheten – alltså i hela värdekedjan. För många
företag är Scope 3 den absolut största delen av klimatpåverkan – ibland över
80–90 %.